DJURGÅRDEN-LILLA VÄRTANS MILJÖSKYDDSFÖRENING

DLV, c/o Per Olof Fredriksson, Sandhamnsgatan 12, 115 40 Stockholm, e-mail: pofredriksson@live.se






Stadsbyggnadskontoret

Box 8312

104 20 Stockholm

stadsbyggnadskontoret@stockholm.se





Sbk dnr 2014-05980 Stockholm 2015-03-06


Förenklat samråd om ett tydligare förhållningssätt till kulturmiljövårdens riksintresseområden


DLV anser att föreslagna nya hus idag blir för stora, för höga och ger ett oroligt intryck, som förstör den känsliga miljön mot de riksintressen, som finns här. Det är bra att stadsbyggnadskontoret gör ett brett utskick för att fånga in synpunkter från de som anser sig berörda av denna allvarliga fråga.


Översiktsplan för Stockholm, Promenadstaden, tar i DLVs bevakningsområde upp


Miljöer inom riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården

1. Gamla Stan; 2. Äldsta gatunätet på Södermalm; 3. Riddarholmen; 4. Blasieholmstorg; 5. Katarinaberget; 6. Fjällgatan; 7. Vita Bergen med parken; 8. Åsöberget; 9. Östra Mariaberget; 10. Djurgårdsstaden; 11. Gustav Adolfs Torg; 12. Humlegården; 13. Berzelii Park; 14. Espla­naderna: Valhallavägen, Karlavägen, Narvavägen och Strandvägen; 15. Birger Jarlsgatan; 16. Villastaden; 17. Helgeandsholmen med Strömparterren; 18. Gasverket; 19. Stadshuset; 20. Rådhuset-Polishuset; 21. Fackföreningskluster vid Norra Bantorget; 22. Medborgarhuset – Medborgarplatsen; 23. Innerstadens koloniträdgårdar; 24. Lärkstaden; 25. Diplomatstaden; 26. Kv. Motorn och Vingen; 27. Röda Bergen; 28. Kv. Metern, Draget och Ryssjan; 29. Kungsgatan; 30. Abessinien; 31. Gärdet; 32. Slussen; 33. Hötorgscity; 34. Tantolunden; 35. Kronobergsparken; 36. Vasaparken och Vitabergsparken (se 7); 37. Skeppsholmen – Kastellholmen; 38. Beckholmen; 39. Hamngatan; 40. Bankpalats kring Kungsträdgårdsgatan; 41. Münchenbryggeriet/Ludvigsberg; 42. Barnängen; 43. Kungl. Myntet; 44. Institutionsbältet Norra Djurgården; 45. Stockholms högskoleområde; 46. Södra Djurgården; 47. Brunnsviken.


Karaktärsdrag inom riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården

1. Vattenrummen; 2. Förkastningsbranterna; 3. Stockholmsåsen; 4. Stadens front mot vattenrummen; 5. Stenstadens yttre gräns; 6. 1600-talets stadsplanestruktur; 7. 1800-talets stadsplanestruktur; 8. Stadens siluett och vyer; 9. Fornlämning nr103; 10. Karaktärsföreteelser som broar, kyrkor, malmgårdar och palats; 11. Stora sammanhängande grönområden såsom Gärdet, Långholmen; 12. Kommunikationer såsom Centralstationen och bangården.


Stockholms del av Nationalstadsparken krympt med 2 procentenheter jämfört prop 1994/95:3.


Dock saknas Stockholms stora ekskog med 76 jätteekar, som 650 651 653 654 68, angivna i

Stockholmstraktens natur- och kulturminnen med karta jätte/märkesekar Sernander m fl 1935.


Områden som har stora risker att de försvinner eller bli kvar påtagligt skadade är kursiverade.

2


Riksintressen utgör de, som vi framförallt vill skydda till framtida generationer att få uppleva. Starka lobbyistgrupper har sökt få bort eller försvaga skydden p g a stort exploateringsintresse i och intill de aktuella riksintressen för natur- och kultur, som ännu finns kvar men man också gärna vill ”snylta på”, som projekt Ordonnansen, New York 1 och Bremen 3 vid Värtavägen.


Man kan fråga sig om det egentligen är någon skillnad om exploateringsintresse slår sönder våra riksintressen eller om Islamiska staten (IS) terrorister gör det? Effekten blir densamma.


Vi ser idag flera stora exploateringar, som var otänkbara i och intill Nationalstadsparken när lagen om Nationalstadsparken antogs för 20 år sedan. Hjorthagstornets skyskrapa bara 150 meter från den bortflyttade gränsen till parken +165 meters höjd intill Husarviken i parken och Abessiniens tre-våningshus och samtidigt kräver rivning av blå-klassade stålgasklockan inom Gasverkets unika samlade bebyggelse. Två av dessa utgör separata riksintressen inom riksintresset för Stockholms innerstad. Parken utgör eget riksintresse överställt andra. Därtill skadas påtagligt Stadens siluett och vyer, som utgör ett viktigt karaktärsdrag i riksintresset. Även Gärdet, Gädesstadens samlade bebyggelse-siluett och Ladugårdsgärdes öppna fält och dess vyer inklusive vyn från den högt belägna Kungliga Borgen över det forna exercisfältet.


Utbyggnaden av Spårväg City medför att det blir ett ca 30 meter brett väg-reservat syd om Sportfältet över Ladugårdsgärde bestående av cykel-, gång-, bil, spår- och ridväg och lampor.


Kungliga Borgen blir inte längre högst byggnad överblickande Ladugårdsgärde utan Stettin 7. Inte nog med detta utan de till Nationalstadsparken gränsande trädraderna i väst och syd fälls och bebyggs. Fakta allé: ”Väg eller gräns som har en enkelsidig eller dubbelsidig trädrad.”


I Norra Djurgårdsstaden där Stockholms stad bl a flyttat gränsen till Nationalstadsparken från järnvägsvallen i söder till Husarviken 100 meter norrut satte länsstyrelsen ner foten för detalj­plan Norra 1. Husen ska dras in 35 meter från Starrbäcken och Husarviken och lämna grön yta obebyggd spridningsväg längs trädallén. Det förutsatte länsstyrelsen ska gälla även kommande detaljplaner österut. Så har staden ej gjort. Minsta avståndet nu 15 meter och däri ingår vägar!

I prop 1994/95:3 förutsattes två naturreservat bildas i Nationalstadsparken. Så har det ej blivit. Tre broar byggs längs Norra Djurgårdsstaden och många träd har fällts därför i känslig miljö. Det behövs ett starkare skydd för riksintresset än bara Nationalstadspark mot exploateringar.


Espla­naderna Valhallavägen, Karlavägen, Narvavägen och Strandvägen exploateras för fasta reklampelare, kiosker, återvinningsstationer, buss- och spårvägskörfält och bostadsbebyggelse och visa alléträd tas bort eller flyttas eller dör p g a asfalt och trottoarplattor tätt intill träden. Strandvägens kaj/vatten exploateras för serveringar, som kraftigt förfular och minskar vyerna.


Parker behöver skyddas som riksintresse, bl a Gustav Adolfsparken, idrotts- och OS-minne. Nu är den förut vackraste parken fullständigt nedtrampad av överutnyttjande av olika skolor. Göta Livgardes park söder om radiohuset hotas av Spårväg City då gång-/cykelbana genom bortsprängning med släntning kommer ta en stor del av ytan där spridningsekar Nobelparken-Gustav Adolfsparken nu är viktig sen staden fällde Radio-/TV-eken på felaktiga grunder.

Djurgårdsekarna måste skyddas som riksintresse inom Europas största skog av jätteekar här. Specifikt de 76 av professor Rutger Sernader utpekade kompletterade med ytterligare ekar.


Två stora projekt som hotar riksintressen är nya Slussen och Nobelcentrum på Blasieholmen. De hotar på olika sätt. Glashus är inte osynliga och kräver betydande antal fågelliv. Dessutom förloras viktiga vyer. Det alltför stora Nobelcentret skulle bättre rymmas i gasklockorna.



Per Schönning, ordf DLV