Verksamhetsberättelse

för Djurgården - Lilla Värtans Miljöskyddsförening för år 1991


Föreningen har liksom tidigare år agerat på olika sätt för att bevara och förbättra miljön och hindra miljöstörande verksamheter i vårt område.


Styrelsen har haft 10 sammanträden för att diskutera aktuella frågor och planera på längre sikt.


"Vitboken" om kolverket i Värtan blev klar i april 1991. Vi försökte där ge en objektiv och sammanfattande bild av hur ASEA/ABB, Stockholm Energi, ledande politiker och andra agerat under olika skeden av kolprojektet. Det har visat sig att vi och andra miljö­vänner gång på gång varit de mest sakkunniga på alla tänkbara områden och att våra prognoser stämt bäst med den verkliga utvecklingen.


Till sommaren fick vi det glädjande beskedet att vi hade tilldelats landstingets miljöstipendium om 20000 kr. Det kändes mycket glädjande, framför allt för att vi därmed fått uppskattning av en officiell instans. Inom styrelsen har vi därefter diskuterat hur stipendiebeloppet bäst skall användas. Vi kom fram till att en del skulle kunna användas till att köpa en videokamera med hög ljusstyrka. För att få ett rimligt pris skrev vi till två företag, som vi bedömde särskilt intressanta, och försökte få en bra uppgörelse. Detta visade sig dock vara svårt, och först nu på våren 1992 har frågan lösts.


Under försommaren fick vi tillfälle att yttra oss över en anmälan om att lägga en betongfabrik på gasverkstomten vid Husarviken. Vi protesterade givetvis mot ytterligare miljöstörningar i detta område.


För att ta del av de fina samlingarna av Carl Milles verk gjorde vi ett besök på Millesgården den 21 september, en strålande dag. Alla som var med uppskattade besöket mycket, särskilt som Millesgården ställde upp med en utmärkt guide. Vi fick också information från riksantikvarieämbetet om hur statyerna på Millesgården klarar utsläppen från Värtaverket. Lyckligtvis är statyerna rätt tåliga, så de skador man hittills märkt är små.


Under hösten övertog Stockholm Energi PFBC-pannorna, trots att det framkommit att de inte skulle klara de uppställda miljökraven vad gäller kväveoxidutsläpp. Under sommaren gjorde man nämligen upp med ABB om att man efter pannorna skulle installera katalytiska reningsanläggningar. Kostnaden för dessa, ca 100 miljoner kr, skall Stockholm Energi (dvs alla vi kunder) och inte ABB betala!

Vi gjorde ett uppskattat studiebesök vid Värtaverket den 8 oktober. Efter en lång föreläsning av informationschefen Lars Garpås, som gjorde ett misslyckat försök att övertyga oss om kolverkets förträfflighet, fick vi se hela anläggningen inifrån, inklusive det stora kollagret i underjorden. Några dagar därefter havererade hela verket. Man måste riva ut hela tubsatsen i bägge pannorna, laga stora nötningsskador och försöka sätta på extra erosionsskydd. Först den 10 januari kunde man åter försöka starta dem, och det har sedan rapporterats om nya allvarliga problem.

Beträffande Värtaverket skrev vi i oktober­ till miljödepartementet och överklagade koncessions­vilkoren för driften av de oljeeldade enheterna, men något beslut har ännu inte fattats.


Ett annat ärende där ingenting har hänt på länge är Stockholm Vattens ansökan om tillstånd för utsläpp av avloppsvatten till Saltsjön från Bromma, Henriksdals och Louddens reningsverk. Sedan vi i somras lämnat vårt remissvar har vi ingenting hört därifrån.


Länsförsäkringsbolagens kontorsbygge i kv Bremen vid Tegeluddsvägen kom igång i stor skala, trots att man haft föreläggande om att inget byggande skulle få starta förrän i februari 1992. Vi misstänker att detta jättekontor, liksom så många andra i Stockholm, kommer få svårt att få hyresgäster när det väl är färdigt och att bolaget kanske åker på stora ekonomiska problem.


Problemen med parkering av bilar på Gärdets gräsytor och vägar har fortsatt. Vi har skrivit till de ansvariga myndigheterna men inte fått svar. Det förefaller dock som om åtgärder vidtagits för att minska den tillåtna och otillåtna parkeringen ute på Gärdets friytor.


Miljöstörningarna från färjetrafiken har fått en ständigt ökande uppmärksamhet. Vi har därför försökt bilda en särskild grupp som skall studera och ta fram förslag till hur vi skall agera i denna fråga. Under året har vi bl a skrivit till Stockholms hamnborgarråd och försökt få in bestämmelser, så att det inte skall komma in långtradare som drivs med miljöstörande bränslesorter från våra östra grannländer.


STYRELSEN