Verksamhetsberättelse

för Djurgården - Lilla Värtans Miljöskyddsförening för år 1996

Föreningen har liksom tidigare år agerat på olika sätt för att bevara och förbättra miljön och hindra miljöstörande verksamheter i vårt område. Styrelsen har träffats vid 11 tillfällen för att diskutera och besluta om aktioner i aktuella frågor, planera på längre sikt och göra ut­skick till medlemmarna.

Årets arbete har liksom de närmast föregående till stor del gällt miljöhoten från de plane­rade motorvägarna i vårt område (Norra Länken, Österleden).

Redan i december 1995 hade vi och många boende i Hjorthagen överklagat kommun­full­mäktiges beslut om detaljplan för Norra Länkens sträckning fram till Värtan. Några av argu-menten från oss var att leden inte skulle få ett godtagbart bullerskydd mot Hjorthagen och Nationalstadsparken, trots att riksdagen garanterat 300 miljoner kronor för en sådan miljö-anpassning vid Värtan, och att man i ett särskilt avtal med Vägverket gått med på att ta bort den planerade stoftreningsanläggningen vid Ryttarstadions avgastorn.

Länsstyrelsen struntade dock i att ens granska våra argument och hävdade att de som undertecknat vårt överklagande inte ens var behöriga att klaga, trots att de bodde närmast trafikleden. Vi och 250 Hjorthagsbor överklagade därför vidare till regeringen.

Regeringen avvisade ändå alla överklaganden den 24 oktober 1996 och gav till och med Vägverket rätt att slippa bygga det planerade avgastornet vid Albano. Utan detta blir visser­ligen ingreppen i stadsbilden mindre där, men samtidigt ökar utsläppen från de andra tornen och tunnelmynningarna. Hur mycket har Vägverket trots påstötningar inte redovisat. Reger­ingen menade ändå att stoftreningsanläggningen skulle vara kvar i planen.

Vi har därefter gått vidare till Regeringsrätten med begäran om rättsprövning.

Den 25 november 1996 godkände Stockholms stadsbyggnadsnämnd dessutom Vägverkets ansökan om bygglov för ett jättelikt upplag av bergmassor och en stor krossanläggning på Gas­verkstomten vid Husarviken. Vi hjälpte sedan närboende, Hyresgästföreningen och Djurgårdsförvaltningen att överklaga detta beslut.

För att protestera mot dessa beslut medverkade vi i en demonstration mot Dennispaketets trafikleder den 16 december, med start från Norrmalmstorg. Den väckte en del uppmärksam­het, men inte så mycket som arrangörerna väntat.

De gamla problemen med Värtaverket fortsatte till stor del under året, och några nya tillkom. Luktproblemen från tallbeckoljan som hanteras i cisterner på kajen återkom, och Stockholm Energi framförde nya önskemål att få öka kol- och oljeförbränningen i verket och därmed utsläppen. Vi skrev till koncessionsnämnden, naturvårdsverket och miljöförvaltningen och begärde en total omprövning av verket, men utan resultat.

Stockholms stadsbyggnadskontor lade vid årsskiftet 1995/96 fram ett förslag till ny över­sikts­plan för Stockholm (ÖP 96). I detta hade man försökt minska Nationalstadsparkens yta och lägga delar till Värtan-Frihamnen-Louddenområdet, som skulle bli ett jättelikt ”hamn- och terminalområde”. Det talades också i om att bygga nya stora kraftvärmeverk här. I februari 1996 lämnade vi in ett yttrande där vi avstyrkte dessa förslag och lade fram egna initiativ. Senare under året inbjöds vi av Stadsbyggnadskontoret till en diskussion, som kändes bra.

På våren kom stadsbyggnadskontoret med ett programförslag för den del av Storängs­botten, som ligger mellan Lidingövägen och järnvägen. I maj 1996 yttrade vi oss om detta förslag och påpekade bl a behovet av en gång- och cykelväg från Porjusvägen, över järnvägen och ner till Storängsbotten.

Vi har också yttrat oss om och kritiserat några byggprojekt i vårt område. Ett av dem gällde planerna på bostäder i kvarteret Smyrna vid Sandhamnsgatan, på den plats där det nu finns en park med en vattenreservoar. Ett annat gällde en ny finländsk ambassad med ett parkeringshus intill vid Gärdesgatan, där den antagna detaljplanen innebär att man tar bort den gröna för­gården längs gatan. Detta bygge ligger ändå i det närområde till Nationalstadsparken, där inga åt­gärder får vidtas som skadar miljön på ett påtagligt sätt. Vi har också försökt påverka om­byg­g­nadsplanerna för kvarteret Garnisonen och planerna på att samla flera konstnärliga hög­skolor i Konstfacks hus med en mycket stor tillbyggnad.

Ett programförslag till hur västra delen av Södra Djurgården skall användas togs fram av Stadsbyggnadskontoret och skickades ut på samråd och remiss. Vi betonade hur viktigt det är att Galärvarvsparken återställs samt att inga byggprojekt som strider mot Nationalstads­parkens bestämmelser och inga miljöstörande anläggningar kommer till i området.

Ett byggprojekt, som i viss mån ligger utanför vårt intresseområde men som vi fick på remiss, gäller ett kårhus för studenterna vid Stockholms Universitet. Vi svarade och framförde stor tveksamhet mot behovet av ett stort kårhus, och menade i varje fall att det inte fick läggas så att det innebar ingrepp i några grönområden. Man skulle istället kunna ta en del av den överdimensionerade parkeringsplatsen framför de södra husen.

Den gamla frågan om framtiden för Kaknäs skjutbana var uppe under året, och Länssty­rel­sen beslöt i början av hösten att den bara skall få användas en begränsad tid framöver. Detta beslut överklagades dock till Koncessionsnämnden för miljöskydd.

Planer på en stor helikopterflygplats på Frihamnspiren dök upp och verkade svåra att stoppa, eftersom Miljöförvaltningen var positiva, men plötsligt verkade de inte längre vara aktuella.

I Stockholms OS-ansökan ingår bl a ett jättelikt roddstadion på Brunnsviken, en båg­skytte­bana vid Kaknäs och en tennisanläggning ute på Storängsbottens mark. Vi har på olika sätt försökt hindra att sådana arrangemang som inte bara blir tillfälliga förläggs till vårt område. Detta blir en fråga att bevaka under det kommande året, om nu Stockholm blir OS-stad år 2004.

STYRELSEN